Långhelg och miss i planeringen

Ni vet när man gör en bra planering, håller sig till den och förväntar sig goda resultat – och så plötsligt händer det något och du tänker ”hur kunde jag inte ha räknat med det här?”. Så är det för mig just nu. Jag är nämligen sjuk, sjukare än jag kan komma ihåg att jag varit sen våren 2016 då vi bodde i Stockholm och jag blev dehydrerad, och den där viktiga omtentan är i överövermorgon. Jag hade tillåtit mig att vara lite ledig över valborgshelgen eftersom två av mina småsyskon var på besök och hade precis tänkt göra ett sista ryck med plugg hela dagarna innan tentan, men tji fick jag. Nu ligger jag bara i soffan och behövde efter 30 min läsande vila upp mig med att sova en timme, det är inte särskilt effektivt haha.

Helgen har varit väldigt fin och intensiv. Vi har spelat en massa sällskapsspel, skurat växthuset, byggt en hönsgunga, tittat på islossningen, firat valborg i byastugan och sovit i fiskestugan som ligger vid Öreälven i naturreservatet i byn.

De flesta förmiddagarna har det varit riktigt skönt och varmt ute så att man trott att sommaren redan är här och stora delar av odlingarna har kommit fram under snön. På eftermiddagarna har det varit delvis molnigt och regnigt och de två senaste dagarna har det legat mycket dimma i byn. Jag älskar dimma och regn, det blir så friskt, lugnt och magiskt. Naturen får en massa ny kraft och en stund att vila och man vet att nästa gång solen kommer fram kommer grönska slå ut.

I och med de stora mängderna snö har älven varit väldigt översvämmad i år och det var häftigt att se när isproppen i älvbågarna släppte och stora isflak lossnade och gled iväg mot havet. Även fast naturreservatet inte längre var översvämmat på valborg var stigen översvämmad på två ställen så vi fick pulsa genom skogen och snön för att komma till fiskestugan. Det var så fint att vakna där ute 1 maj och höra älven brusa, fåglar kvittra och gå ut och tända en brasa. På 30 min gångavstånd har vi den här fina björklunden med möjligheten att sova i stugan.

Hoppas ni har haft en fin helg och har fått vara friska ❤

Annonser

När vi räknade till 303

Hej!

Har ni haft en bra helg och start på den nya veckan? Vi har haft en fin vårhelg under vilken man kunde se hur snön stegvis försvann. Vi har pysslat med de väldigt många växterna som flyttat in i vårat vardagsrum, tagit promenader (och till och med en löprunda) i vårvärmen och kikat hur det går för våran bokashi-kompost. På husets ena kortsida har vi också byggt upp några pallkragar under helgen och så har vi tömt ur växthuset och låtit hönsen löpa amok där inne – vi är redo för odlingssäsongen! (Vi kan ju hoppa över det faktum att våran svartvinbärsbuske fortfarande är gömd i det vita havet och att snödjupet över odlingsbäddarna är 1 meter.)

DSCN1217DSCN1215DSCN1204DSCN1212

I söndags firade vi också att vi fått över 300 ägg sedan oktober, närmare bestämt 303 stycken. Den senaste månaden har vi fått 100 stycken, det om något känns verkligen som ett vårtecken! De första 100 äggen tog mellan oktober och februari att få. Äggåvorna firade vi med zucchinikaka och hallon/mynta/rölleka-te i växthuset.

DSCN1223DSCN1226DSCN1221

Jag precis satt ut en annons för tuppen Sture. På grund av ökat bråk mellan tupparna har vi bestämt att vi ska försöka hitta ett annat hem till den yngre. Jag hoppas vi kan hitta något eller att de kan hålla sig hyfsat sams tills vi (förhoppningsvis) får kycklingar. I nuläget har vi ju 6 hönor och 2 tuppar, om vi skulle ha några fler hönor kanske två tuppar skulle gå bra, men just nu är det inte så bra. Stackars Sture får aldrig en lugn stund om han inte sitter uppe på pinnen.

DSCN1208

Idag har jag en seg dag. Jag vaknade klockan 04 och kunde inte somna om, det gör mig alltid så trögstartad. Det känns fortfarande som om jag inte vaknat, men lite plugg blir ändå av. Igår gick det betydligt smidigare. Hela dagen satt jag på medicinska biblioteket och skrev klart alla labbrapporter som ska vara inne innan maj. Nöjd och glad fick jag sedan en lång pratstund med en god vän på vägen hem 🙂

Hoppas ni har en fin dag, önskar jag och katten<3

DSC_0490

 

Ett snabbt måndags-hej

Hej alla ni!

Tiden bara rusar förbi och jag riktigt saknar att skriva och ta bilder och dela med mig av dom till er. Just nu sitter jag på universitetet och tänker att jag ändå ska försöka slänga ihop ett litet inlägg trots att jag bara har tid en liten stund och att bilderna bara är från telefonen. Men lite är bättre än inget!

Nu är minsann våren på gång ändå. Snön ligger fortfarande djup men jag tycker mig dagligen se förändringar. Ena dagen syns lite av vägen utanför huset. Nästa dag sticker det fram lite gräs vid husknuten. Tredje dagen har balkongen töat upp. Även om man inte kan tro det så har odlingssäsongen verkligen dragit igång. I vardagsrummet står två bord samt en hylla fyllda med krukor. Några växter har redan sedan några veckor kommit upp och andra har precis blivit satta. Tomater, gurka, zucchini, kryddor och kål i alla dess sorter, och mycket, mycket mer. I jämförelse med förra året så är vi mer organiserade och tryggare och därmed sker det hela mycket enklare. Vår plan med att ta det lite lugnare med odlingen i år verkar dock omöjlig, det finns ju så mycket roligt att odla! Jag ser så fram emot när vi kommer in i växthuset (dörren är fastfrusen) och vi kan börja ställa i ordning där inne. Vilken fantastisk känsla!

(bild från förra året)DSCN0192

I motsatts med naturens förändringar lunkar studierna på i samma, gamla takt. Årstid in och årstid ut. Inte bryr den sig om soliga vårvinterdagar och frön som vill i jord inte. I och med att jag har en viktig omtenta första helgen i maj så känns det svårt att prioritera någonting annat än studierna, fastän listan på missade samtal och gårdsprojekt växer och orken och lusten för studierna så sakteligen försvinner. Det är synd att man ska bli så pressad att man kanske tappar sin motivation och sitt engagemang. Sju veckor kvar nu innan sommarledighet.

I helgen har det känts balanserat, några timmars studier och resten av tiden utomhus med sambo, mormor (på besök från Jämtland), höns och katt. Och vilket väder vi har haft! Idag är faktiskt första (ganska) molniga dagen sedan påsk så vi har allt fått njuta. I går tog vi en tur till Tallbergsbroarna och grillade och solade. Snön var så djup att vi sjönk ner till höften ibland och täckte även bänkarna så pass att borden blev helt perfekta att sitta på om man vill sträcka ut benen på snön. Det var som om bord och eldstad hamnade i marknivå på grund av de stora mängderna snö. Åh, det var så härligt att ligga där i solen och se på träden och den underbart fina, blåa himlen. Naturen gör så gott om man bara tar sig tid att se och vara i den.

20180415_11211920180415_112151

Hönsen har njutit dom med och badat i torven. Jag kan stå i evigheter och titta på dom hur dom rullar runt där och flaxar så torven yr. Det är så härligt att se att dom har det så bra. Ett tag var nästan hela gänget samlat på en plats. Bada ensam är bra – men bada tillsammans är bäst! Vilka glädjespridare vi har där ute i hönshuset!

20180415_142800

Har ni fått ha någon sol? Har ni haft möjlighet att ta till vara på den? Jag hoppas det, och även att vi hörs snart igen! ❤

Långt inlägg om en lång och solig påskhelg

Vilken fantastisk helg det har varit! Solen har lyst och värmt varenda dag och vi har fått dela dessa underbara strålar med två goda vänner.

DSCN1163

Redan förra helgen hade vi faktiskt besök. Det var ingen långhelg och inte lika mycket sol men ändå fina och välbehövliga dagar med mycket frösättning, god, svensk mat och promenader i byn. Våra helggäster hade förutom massa matinspiration också med sig sin hund Myren som fick oss att börja längta mycket efter Bella.

DSCN1157DSCN1156

Jag hade ju tenta torsdagen innan och eftersom den kändes som en katastrof var jag inte helt i balans under helgen. Efter att ha lagt så mycket energi och tid och dessutom försummat mig själv, mitt hem och ibland även min relation hade jag hoppats på att få sluta med en positiv känsla. De två tentorna under veckorna innan gick bra, men den sista ledde till tårar och en känsla av misslyckande. Jag fick helt enkelt lära mig vad efter-tenta-ångest är och försökte under helgen att hantera det, mestadels genom att hålla mig sysselsatt. Den påskhelgen var annorlunda. Efter de första 2.5 dagarna på den nya kursen kändes allt mycket bättre. Skillnaden mellan den här kursen och kurssamordnaren och den vi hade förra kursen är enorm och under intro-föreläsningen kände jag hur en stor sten föll från både axlar och hjärta – det blir bättre nu.

Ni som följer bloggen, eller träffar/pratar med mig regelbundet kanske har märkt att jag tycker om våra höns väldigt mycket (hihi) och har längtat efter att få fira dom under påsken – och firat har vi! Det har blivit ett frossande i god mat och solstunder, tunnbrödbak och skidåkning. Påskharen kom dessutom på besök så alla fick leta påskägg i snön, vedboden och hönshuset. Jag var visst inte så bra på att leta men hade ett sjätte sinne för chokladägg och visste om det fanns några fler än de som redan var hittade 😉 I hönshuset fanns det dessutom några riktiga påskägg från hönsen. Sedan bjöd vi kackel-gänget på tunnbrödsmulor och pasta. I köket står nu också ett påskris med både fjädrar och ägg från hönsen som hänger på björkgrenar som dom senaste stormvindarna blåste ner från träden åt oss. Jag är så glad för att vi fick till ett påskfirande där vi firade hönsen och solen!

DSCN1195DSCN115229955648_10216243459343760_396821243_o

Efter denna långa studietid hade jag visst ett uppdämt bakbehov. Med påsk-feeling och mer ledighet än jag haft på länge blev både bullar, dinkelbröd, rågbröd, rulltårta, äppelkaka (fast den bakade en av besökarna), chokladbollar, tunnbröd och pizza. Det mesta blev veganskt och allting blev väldigt gott 😀

DSCN1185DSCN1192DSCN1197

När det är sådant fantastiskt vårvinterväder som vi haft under helgen så är en skidtur eller två ett måste. På långfredagen åkte sambon skidor och jag och ena gästen promenerade till en grannes koja och blev bjudna på ärtsoppa och punsch i den soliga värmen. För första gången i år kändes långkalsongerna onödiga och solglasögonen åkte på. Många från byn var där, även med barn och barnbarn, och det var en riktigt härlig stämning. På påskafton åkte alla fyra iväg till fiskestugan och grillade korv. På påskdagen tog sambon och en av gästerna en sväng upp på Portvistberget. Tack snälla sol för dessa efterlängtade dagarna ❤

DSCN1171DSCN1175DSCN1181DSCN1184DSCN1183

Hur har ni haft det? Har ni också fått njuta av solen och vårkänslor?

Många varma solkramar till er ❤

Tappa och hitta balansen

Hej alla ni,

Jag sitter alldeles trött och slut efter en väldigt fin men också lång tisdag. Partnern tar ett bad och jag har avslutat ännu en del på målbeskrivningen för den pågående kursen. Ännu en dag har gått och imorgon får jag dra bort nummer 9 från min nedräkning till sluttentan på den här kursen, sluttentan för en och en halv termin. I och med en omtenta den 24 februari, en tenta imorgon och en till (den sista för den här superlånga kursen) nästa vecka på torsdag så har det varit en ganska intensiv tid sedan mitten av februari, som ni kanske kan förstå. Att vara såhär upptagen med en enda sak börjar bli riktigt slitsamt både på kropp och själ. Ryggen och nacken värker efter alla timmar framför datorn, tjocka fysiologiböcker och mikroskop och själen längtar efter yoga, fröplantering, brödbakning och en dag utan att tänka på att jag borde göra, läsa på om och lära mig en massa saker.

DSCN1077

Under helgen hade jag ett sammanbrott på grund av all den här diffusa stressen över studierna. Jag blev paralyserad ett tag och bara låg still i vad som kändes som evigheter och tänkte på allt jag måste göra och allt jag inte kan men förväntas kunna. Jag var ensam hemma då men som tur är finns faktiskt telefoner och ett samtal till min älskade löste upp lite knutar och jag var till slut kapabel till att ordna lite middag och slappna av.

Att vara så fokuserad på studierna, en enda grej, så länge har gjort att många olika tankar har startat igång. Jag tänker till exempel en hel del på rädslan över att fastna i en vardag där mina dagar går ut på studier/jobb och serier, för det har varit lite så för mig senaste tiden. Jag är ju egentligen så himla kreativ och aktiv, vill så mycket och har så många möjligheter att göra det jag vill. Det känns riktigt frustrerande när man fastnar i någon cirkel där man inte lever ut det, när man tappar sin balans och närvaro i livet och bara fastnar i att tro att allt handlar om ens prestationer i studier eller jobb.

DSC_0867

20180302_104109

Att jag i söndags tappade greppet lite om mig själv gav mig en spark i baken att ta tag i det här och de två senaste dagarna har det varit lite bättre. Till exempel har jag haft ro att njuta av en mysig middag idag med tända ljus, pianomusik på låg volym och tacos med massa vitkål (oj vad jag gillar vitkål!) och så fick jag en spontan vardagsutflykt igår när jag skulle hem från universitetet, vilket jag också kunde uppskatta och njuta av. Jag och sambon hade nämligen fått lite miss i kommunikationen igår så medans jag satt på bussen hem höll han på och packa ihop för att köra in till Umeå. Som tur var löste det hela sig så väldigt bra att han lämnade täckbyxor, pjäxor och skidor vid den närmsta korsningen till byn där jag sedan bad busschauffören att släppa av mig. Sedan var det bara att byta om vid vägkanten och bege sig på en timmes skidtur genom skogen. Det var så lugnt och skönt, och så bra för mig, att få ta sig hem på det viset. Jag fick ro att tänka, tid att göra av med lite energi och spänningar och tystnad så känslor fick komma upp. När jag sedan såg de första gatlyktorna från byn blev jag så glad, det är så väldigt fint här i Hummelholm! Lite pannkakor och bokläsning och sedan somnade jag gott i soffan i vardagsrummet.

20180312_17175020180312_17242920180312_180115

Imorgon är det mikroskop-tenta och bara 8 dagar kvar till sluttentan. Jag försöker att hålla ut, kämpa med studierna några dagar till, och samtidigt hitta tillbaka till den där balansen jag haft med mina prioriteringar i livet. Med tanke på de två senaste dagarna känner jag mig positiv till att det kan gå igen.

Jag hoppas ni haft orken att möta era utmaningar den senaste tiden och att ni får en fin fortsatt vecka ❤

Lyckan av att ha en höna i knät

Igår hände något så roligt! Solen sken och jag tog mig tid för att gå ut till hönsen en sväng och släppa ut dom på garageuppfarten i ljuset. Från köket tog jag med mig en brödbit, kolhydrater är ju det mest populära, och tittade kort till min sambo som skottade fram volvon. Hönsen är ganska vana vid att jag kommer till dom och släpper ut dom och Sonja, Siv, Milla och Ella var som vanligt först ut. Och så plötsligt – Sonja hoppar upp i mitt knä!

DSCN1057DSCN1056DSCN1060

Dessa djur, jag blir så glad av dom! det här halvåret som de bott hos oss har verkligen varit härliga, och nu när det börjar bli lite varmare och man märker hur de gärna vill ut och få utforska och sprätta så får dom en att vilja vara ute med dom en solig dag och roa dom med mumsig mat.

DSCN1072DSCN1040

Om två veckor är det påsk. För första gången någonsin förstår jag viljan av att påskpynta. Jag längtar så efter att gå ut i skogen och ta in lite ris, har redan börjat samla hönsdun och fjädrar och gläds hönsens ökande värpande. Att leva närmare naturen och djurens rytmer tycker jag ökar uppskattningen och förståelsen för inte bara årstider utan även alla årstidsrelaterade högtider. På tal om årstider – jag och sambon kollade väderprognosen och såg att under de nästkommande 10 dagarna kommer vi få nästan 1 timme mer solljus – helt otroligt! Till alla hjärtans dag köpte jag en färgläggningsbok. Det är så härligt att sitta i köket i det energigivande ljuset och färglägga en stund mellan studier och andra måsten. Såhär såg det ut i morse strax innan jag körde in till Umeå för att sitta med mikroskopet hela dagen.

DSCN1084

Nu ska jag njuta lite extra av den här lediga fredagskvällen jag unnar mig och äta lite svartvinbärsmuffins jag bakade till kören i onsdags. Mums!

Hoppas ni får en fin helg ❤

DSCN1064

Toppglädje och kattmys

Hej fina ni!

Det var länge sen jag skrev någonting, en hel månad sedan. Sist jag skrev var det en snöig dag med skidåkning till grannarna med Bella. Idag var det en strålande dag med skidåkning upp på Portvinsberget (grannarnas namn på det), utan Bella men med två från byn. Det var inte inplanerat att vi skulle få både sällskap och guidning utan det slumpade sig så att när vi svängde in vid vägkanten där vi hört att det fanns spår upp till toppen så stod dom där. En riktigt härlig tur blev det. -11 och ja, ni ser ju hur solen skiner.

DSCN0998

Jag hade omtenta igår så jag har haft några intensiva veckor då jag förberett mig och samtidigt hållt mig i fas med den pågående kursen. Omtentan kändes bra och jag funderade på hur jag bäst kan fira den tillfälliga friheten (innan nästa tenta om tre veckor) och mindes då denna lilla karamell. Vi har hört mycket om turen upp på berget och utsikten därifrån men aldrig tagit tag i att gå dit, men nu var det minsann dags! Man kan komma dit från byn också, utan att ta bilen någonstans, men trots lite bilfusk så blev det en tur på tre timmar, inklusive fika på toppen såklart.

DSCN1003DSCN1005DSCN1006DSCN1010

Jag har känt mig så oerhört glad och tacksam under dagen. Tacksam för brädspelsfrukost med min stora kärlek, för tokiga höns som jag lockade ut i solen en stund, för solen, för en bil som har plats för skidor, för skidor och varma ullkläder och för härliga grannar – och så tacksamhet för den här fantastiska platsen och naturen som vi har turen att få ta del av.

DSCN1019

Väl hemma igen möttes vi i hallen av lilla Sonja som längtade efter gos. Vi gjorde kantarelltoast och sedan dess har jag varit soffpotatis. Hon liggger på min arm just nu och gör det lite svårt att skriva, men hon är ju så väldigt gullig och sover så sött så jag vill inte störa henne. Hon drömmer också, och gör ljud som påminner konstigt mycket om snarkningar.

DSCN1028

Nu är det snart sovadags och sedan börjar en ny vecka. Jag ska försöka återhämta mig och ta hand om mig de här kommande dagarna innan nästa tentaperiod. Jag vill verkligen ta mig tid till att plantera om blommor, beställa fröer, vila, natur och kanske ett blogginlägg eller två. Men först – sova! De senaste veckorna och den här långa dagen tog ut sin rätt nu under kvällen och jag orkar knappt hålla ögonen öppna, men ville så gärna skriva ett inlägg, hoppas ni blev glada av att läsa det!

Solsken och kärlek från hummelbumlan i Hummelholm ❤

Energigivande vinterlugn.

Det är så härlig vårenergi trots att det bara snöar och snöar. Jag tror inte jag har sett såhär mycket snö sen jag var liten tror jag. Växthustaket böjer sig under tyngden, det får bli ett av alla projekten i sommar att stötta upp det. Någonting annat jag upptäckt vore smart är att sätta höga trösklar på dörrar man vill komma åt även på vintern, som till höns- och växthus för att enklare kunna få upp dörrarna. Vi hade några dagar med plusgrader och sedan minus igen och då frös faktiskt dörrarna fast, men jag tror som sagt jag har en lösning för det.

Idag har det fallit en mjuk, lätt snö som har lagt sig som ett fluffigt täcke ovanpå skaren som är så stark att man kan åka skidor och Bella kan springa uppe på den. Idag har redan blivit en lång dag för Bella med sparktur, snöbus och skidor, och klockan är inte ens fyra. Vi har precis köpt två sparkar, lustigt nog är sparkarna ursprungligen härifrån byn och det känns väldigt roligt. Igår kväll hade jag och sambon spark-race genom byn. Bella är väldigt glad för sparkarna med – då kan hon sträcka ut ordentligt när hon springer. Det är fascinerande hur mycket ljusare det är nu, dagen känns så lång och mycket mer kraftfull än den är där i mitten av december. Vi tänkte passa på att använda energin till att hälsa på en av våra grannar, typiskt nog var de ute och hade något annat för sig, men det var mysigt med en liten tur i alla fall.

DSCN0945DSCN0949DSCN0939DSCN0943

Efter morgonturen med Bella och sparken satt jag mig en stund framför huset och njöt av tystnaden. En snöig lördagsmorgon är det inte så livat i byn, dessutom dämpar snöfallet allting. Det var så rogivande att sitta och titta på hur Bella sprang runt på den snötäckta ängen, säker en meter över marken på grund av all snö. Vetskapen om det lugna och tysta huset, om den lugna och fria helgen som väntar – det var en bra start på dagen

DSCN0936DSCN0934DSCN0938

Imorse tänkte jag att det skulle bli en seg dag och att jag skulle unna mig den här helgen att bara vara med mig själv, men det är något speciellt med vädret idag. Det är så lugnt och ändå så energigivande.

Imorgon ska vi försöka få hit en soffa vi lyckades få tag på via blocket. Fortsättningsvis kanske vi slipper vi knuffas med Bella varje gång vi vill se en film eller mysa tillsammans i vardagsrummet. Jag tycker det är så roligt med ommöblering, ska bli spännande att se hur det här blir!

Kram till er ❤

När huset är tomt igen

Nu börjar det rycka i huset. Andra klass varning för stormbyar i södra Norrland och ikväll ska det besöka oss med lite grann. Vinden håller sig inte riktigt inom de väldigt raka linjer som skiljer län och varningsområden åt så även vi får vår del av kakan. Det blir skönt för träden om den tunga snön äntligen släpper sitt grepp om grenarna så de kan få upprätt igen, men jag misstänker att snön och vinden på många håll kommer leda till träd som faller och en hel del elavbrott. Elavbrott hade vi lite från och till för någon dag sedan. Då var fortfarande två av våra nyårsgäster kvar och vi bar ved, åkte skidor och lagade mat i mörker eller ljussken. Den nya lampan kom väl till hands då den även har ljushållare. Jag var ute på skidor med Bella, hunden, och varje gång byn slocknade och försvann i vintermörkret så fortsatte ett varmt sken att lysa från vårat köksfönstret. Då såg det ut som om vi verkligen bor mitt ute i skogen, som vissa tror, och inte omgivna av grannar.

Det var länge sedan jag skrev nu, nästan en månad sedan. Jul och nyår har firats, julgodis har bakats, släkt besökts och vänner gästat. Det har varit intensiva veckor med mycket människor som gett både glädje och trötthet. Det känns så härligt att få träffa alla nära och kära och prata, skratta, leka och spela men är man van vid tystnaden och lugnet i det egna huset samt en hel del egentid så blir det väldigt intensivt så här års. Vi började med att dagen innan julafton köra till sambons syster utanför Hudiksvall. Sonja och hönsen lämnades i vård av en granne och senare en vän, Bella fick följa med. När vi åker bil längre sträckor, och framförallt i mörkret så har vi, jag och sambon, alltid så djupa samtal. Det är en fantastisk stund då vi möts och visar förståelse samtidigt som vi reser genom mörkret, ser samhällen lysa upp ibland och stjärnor lysa upp alltid. Efter jul åkte vi till Jämtland, ännu en gång i mörkret, ännu en gång med fina samtal som endast avbröts av radio-julkalendern. Mer släkt och så lite skidåkning fick vi där innan vi åkte hem igen och tog emot våra nyårsgäster den 30e. Och nu, nu har alla åkt och det är bara vi, hunden, katten och hönsen kvar här hemma.

Vi har haft storstädning i huset idag. Uppgifterna har delats upp efter vad vi gör bäst – jag plockar undan och skapar ordning och sambon skrubbar rent. Det känns så härligt när man har fått gå igenom huset en sväng och skapa lite ordning, det känns som om det blir lite ordning inom sig med. Det har varit lite oordning den senaste tiden, inuti alltså. Den oerhört tunga tröttheten jag känt den senaste månaden, om inte mer, har ställt till det en del för mina studier. Tentan är den 13e januari och prestationsångesten har varit ständigt återkommande den senaste tiden. Nu har jag dock äntligen börjat förlika mig med att jag förmodligen inte klarar tentan och då börjar det mesta gå lättare igen. Det är konstigt ändå, hur man får för sig att man duger bara man presterar. Egentligen är det ju så självklart att vi har rätten att finnas och vara glada oavsett om vi skaffar bra utbildning och välbetalda jobb eller inte, om vi skapar egna företag och uppfostrar barn med höga betyg eller inte. Och ändå sitter man där och tror att en tenta är hela ens värld, hela ens värde. Nu har jag gått vidare lite från den känslan och till och med tänkt att det vore bra om jag misslyckades lite så jag fick lära mig det. Att kunna misslyckas och inte bli alldeles krossad av det är nog en väldigt bra sak att lära sig.

DSCN0784

DSCN0785Nu blir det kikärtsbiffar i Hummelholm 193, ute blåser det bara mer och mer – det är tur man har självtryck i vattenkranen, vedspis och stearinljus.

Förresten, visst är det härligt med det nya året? Jag tycker januari och februari är så härliga vintermånader med all sin snö, kyla och kraftiga ljus. Nu äntligen känner jag lite liv i kroppen igen efter alla mörka dagar! Gott nytt år!

När den vackraste vintern är här

DSCN0698

När vintern är här på riktigt och snön ligger tjock på mark och träd, drivorna vid vägen växer och nätterna är fyllda med stjärnor och norrsken, då är hela världen magisk.

Sedan ett par dagar tillbaka har naturen förvandlats till en vintersaga och jag njuter fullt ut, samtidigt som jag för trädens skull hoppas de ska befrias från deras tunga börda. Det är så vackert.

DSCN0705DSCN0692

Den här veckan har jag varit ofantligt trött. Kroppen har värkt, jag har somnat under föreläsningar och varit alldeles mörk runt ögonen trots många timmars sömn. Jag har fått ett sånt otroligt stöd från Christofer de här dagarna vilket har lett till att jag faktiskt har mått helt okej idag. Senast igår låg jag på köksbänken alldeles utslagen trots sovmorgon. Innan jag blev bortskämd med massage passade Christofer på att ta en bild på trötta mig.

DSCN0695

Det har ändå varit en intressant vecka i skolan trots tröttheten. Vi har haft en riktigt bra föreläsare, fått leka med stetoskop och blodtrycksmätare och fått titta på riktiga organ. Dessutom så har jag tittat på luciatåg, kören jag är med i har haft julkonsert i stadskyrkan (vi har en till imorgon) och jag har fått till en mysig fika på stan. Det händer så mycket roligt och intressant nu vilket gör det svårt att sålla. Den här starka tröttheten har tvingat mig till att hoppa över många aktiviteter, vilket nog har varit bra.

DSCN0711

Såhär vacker var skogen en förmiddag när jag åkte in till Umeå. Granarna står så starka och mörka, täckta av snö. Jag är så tacksam för att få bo i den här vackra skogen och få njuta av den på väg fram och tillbaka till Umeå. Det gör det värt trots isigt och delvist spårigt väglag och lång pendling. På eftermiddagen/kvällen när jag nästan är hemma kan det se ut som bilden nedanför istället, minst lika vackert men svårare att fånga på bild.

DSCN0719DSCN0720

Kom ihåg att sova ordentligt, försöka hitta tillfällen på dagen att få komma ut en sväng och omge dig med värme och kärlek. En vecka till midvinter är det nu ❤